Har dit barn fået en Najorti?


Qitornat ”Najorteqarpa”?


Najorti er en person, der er uddannet til at arbejde med børn, og har viden om love på børneområdet, og om hvordan kommunen arbejder med deres forvaltning. Najortis opgave er at støtte barnet, når det er udsat for svære livsvilkår og derfor skal samarbejde med kommunen. Ved behandlingen af børnenes egne sager, skal Najorti sikre, at børnenes rettigheder bliver overholdt, sikre at børnene bliver hørt og at sagsbehandlingen sker i børnehøjde, således at børnene kan forstå det.

”Najorti” meeqqanik sullissinissaminut ilinniarnikuuvoq, inatsisinik meeqqanut tunngasunik kommunillu ingerlatsiviani suleriaaseq pillugu ilisimasaqaluni. ”Najorti”-p suliassaraa meeqqamik tapersersuinissaq, meeraq inuunermini artornartorsiorluni kommunimik suleqateqassatillugu. Suliat meeqqamut tunngasut suliarineranni ”Najorti”-p qularnaassavaa, meeqqap pisinnaatitaaffiisa eqquutinnissaat, aammalu qularnaassallugu meeqqap tusaaniarneqarnissaa, suliamillu suliaqarnerup meeqqamut naapertuuttumik ingerlanissaa, taamaalillunilu meeqqamit paasineqarnissaa.

Samarbejde med barnet i centrum

Hvis barnets problemer skal løses på den bedst mulige måde, er det meget vigtigt, at du som forælder, ­kommune og øvrig instans, der inddrages i sagen, samarbejder. Najorti skal sikre, at dit barns perspektiv og rettigheder bliver overholdt og ikke mindst sikre sig, at der fremadrettet er et godt og konstruktivt samarbejde mellem forældre, kommunen og andre involverede instanser. Det er ikke ­sådan, at Najorti skal udpege og finde fejl hos kommunens sagsbehandler, andre børneeksperter eller dig som forælder. Men Najorti skal sikre sig, hvis dit barn ikke er blevet inddraget i sin egen sag, at det, dit barn ønsker at sige, bliver hørt, at der oplyses om barnets rettigheder samt at dit barn bliver inddraget i sin egen sag.

Meeraq qitiutillugu suleqatigiinneq

Meeqqap ajornartorsiutai pitsaanerpaamik aaqqiivigineqassappata, pingaartuuvoq illit angajoqqaatut, kommunimi oqartussaqarfimmiluunniit allami suliamut akuusutut suleqateqarnissat. ”Najorti”-p qularnaassavaa, meeqqavit isiginneriaasiata pisinnaatitaaffiisalu maleruarneqarnissaat, minnerunngitsumillu qularnaassallugu siuinissaq eqqarsaatigalugu angajoqqaat, kommunip oqartussaasullu akuusut allat pitsaasumik kinguneqarluartumillu suleqatigiinnissaat. Imaanngilaq ”Najorti” toqqarneqassasoq kommunimi suliamik suliaqartunik, meeqqanik immikkut ilisimasalinnik allanik imaluunniit angajoqqaanik kukkunersiussartut. Kisianni ”Najorti”-p qularnaassavaa, qitornat imminut tunngatillugu suliamut akuutinneqarsimanngippat, oqaatigiumasaasa tusaaniarneqarnissaat, meeqqap pisinnaatitaaffii pillugit ilisimatitsisoqarnissaa aamma meeqqavit suliamut imminut tunngasumut akuutinneqarnissaa.

Najortis opgaver

  • Videregive viden om rettigheder og ­ muligheder til dit barn

  • Skal hjælpe til, når dit barn tager kontakt til kommunen

  • Skal støtte dit barn på møderne i kommunen og myndighederne

  • Har ansvaret for at dit barn forstår, hvad der bliver sagt på møderne og dit barn forstår hvad aftalerne betyder og hvad der skal ske fremover

  • At sikre at dit barn er i fokus i sagsbehandlingen, og at sikre at dit barns rettighederne bliver overholdt

Hvem har brug for en Najorti?

Sagsbehandlingen skal foregå med dit barn som det vigtigste fokus. Ønsket om en Najorti skal komme fra dit barn, og Najorti udtaler sig på vegne af dit barn – ikke forældrene eller plejeforældrene. Hvis dit barn ikke ønsker at få en Najorti, kan dit barn afslå at få en Najorti. Der kan også gives afslag, hvis barnet er for lille, ikke siger så meget eller har et handicap, og derfor ikke er i stand til at sige, hvad det ønsker sig eller har brug for.

Børns rettigheder

Ifølge loven er dit barn et barn, indtil det fylder 18 år. Du har ansvaret for dit barn og kan bestemme over det. Men uanset hvad, har dit barn ­vigtige rettigheder som:

·       Du har som forælder primært ansvar for at tilvejebringe­ omsorg og tilfredsstillende levestandard­ for dit barn

·       Dit barn har ret til vejledning og støtte i forhold til socialforvaltningens­ sagsbehandling

·       Retten til at blive hørt betyder, at man har ret til at med­bestemmelse­ – det betyder ikke, at man skal bestemme, hvordan afgørelsen bliver

·       Dit barn har ret til at have en Najorti med på kommunens møder, uden din godkendelse

·       Dit barn har ret til beskyttelse mod fysisk og psykisk vold.

”Najorti”-p suliassai

  • Meeqqavit pisinnaatitaaffii periarfissaalu pillugit ilisimasanik ingerlatitseqqinnissaq

  • Meeqqavit kommunimut attaveqarnerani ikiuunnissaq

  • Meeqqavit kommunimik oqartussaasunillu allanik ataatsimeeqateqarnerani tapersersuinissaq

  • Ataatsimiinnerni oqaatigineqartunik, isumaqatigiissutit qanoq kinguneqarnissaannik siunissamilu qanoq pisoqarnissaanik meeqqavit paasinninnissaanut akisussaaneq

  • Suliap suliarinerani meeqqavit qitiutinnissaanik qularnaarinissaq aamma meeqqavit pisinnaatitaaffiisa eqquutsinneqarnissaannik qularnaarinissaq

Kikkut ”Najorti”-mik pisariaqartitsisarpat?

Suliamik suliaqarneq ingerlanneqassaaq, meeqqat pingaarnertut qitiutillugu. Najorteqarnissamik kissaateqarnini meeqqap nammineq saqqummiuitissavaa, Najortilu meeraq sinnerlugu oqaaseqartassaaq – angajoqqaat angajoqqaarsialluunniit sinnerlugit oqaaseqarani. Meeqqavit ”Najorti”-mik peqateqarnissani kissaatiginngikkuniuk, pinngitsoorsinnaavaa. Aamma naaggaartoqarsinnaavoq, meeraq mikivallaarpat, oqaluppiartanngippat innarluuteqarpalluunniit, taamaalillunilu suut kissaatiginerlugit imaluunniit pisariaqartinnerlugit oqaatigisinnaanagit.

Meeqqat pisinnaatitaaffii

Inatsisit naapertorlugit qitornat 18-inik ukioqalernissami tungaanut meeqqatut isigineqassaaq. Illit meeqqat akisussaaffigivat aalajangiiffigisinnaallugulu. Taamaakkaluartoq qitornat pingaarutilinnik pisinnaatitaaffeqarpoq, soorlu makku:

·       Illit angajoqqaatut akisussaaffigivat meeqqavit isumassornissaa, naammaginartumillu inuunermini atugaqarnissaa

·       Isumaginninnermik ingerlatsiviup sulianik suliaqarneranut naleqqiullugu qitornat ilitsersorneqarnissamik tapersersorneqarnissaminillu pisinnaatitaaffeqarpoq

·       Tusaaneqarnissamut pisinnaatitaaffeqarnerup kinguneraa, oqartussaaqataanissamut pisinnaatitaaffeqarneq­ – tamanna imaanngilaq aalajangiinerup qanoq inerneqarnissaa aalajangerneqarsinnaasoq

·       Meeqqavit – illit akuersiteqqaanngikkaluarlutit - kommuni ataatsimiinnernut ”Najorti”-mik ilagineqarnissani pisinnaatitaaffigaa

·       Meeqqavit timikkut tarnikkullu persuttagaanissamut illersugaanissani pisinnaatitaaffigivaa.